Jag vet inte vilken känsla som är starkast - ilskan, uppgivenheten, ledsamheten... Kikade nyss på www.dn.se och överst på sidan möts jag av rubriken "Flicka mördad av våldtäktsman". 13 år... stackars, stackars barn. Och stackars föräldrar. En våldtäkt är säkerligen bland det värsta man kan utsätta någon för, speciellt ett litet barn. Det som gör mig extra uppgiven är att:
"Den 27-årige mannen är känd av polisen sedan tidigare.
- Vi betraktar honom som farlig. Han är våldsam, säger Peter Voltaire till DN.se."
Man ser liknande i allt fler artiklar om våld och kriminalitet; gärningsmannen (aldrig kvinnan?) har ett redan känt kriminellt förflutet. Hur många av dessa rötägg är det som förstör för oss andra? Går det en på 100, en på 50 eller en på 10 "normal"?
Varje sådan artikel jag läser vittnar i alla fall om att något är allvarligt fel. Bl.a. med den vård vi ger, om man nu kan vårda bort dessa olycksaliga människor/idioter (du får själv bestämma hur du vill kategorisera dem). Om man ska vara Darwinistisk och blanda in naturens eget urval i diskussionen så är det kanske så att vissa människor inte går att "rädda", de är förlorade till den mörka sidan redan från början. Jag antar att det är en kombination av arv och miljö? Jag tror på att ge människor en andra och tredje chans, men i vissa fel är risken väl hög. Om nu arvet och/eller miljön har gjort sitt till för att någon ska bli kriminell... går det att få ordning på dessa "redan kända"?
Ett annat fel, eller en annan brist, är polisbemanningen. Jag vill inte se polispatruller på varje gata. Även om vi hade det skulle vi säkerligen ha brottslingar. Men jag inbillar mig, utan att ha egentliga fakta att basera det hela på, vi behöver fler poliser. Då har vi kanske större möjligheter att ta hand om buset. Och hur ser det ut med påföljderna? Våldtäkt, 2 år i fängelse? Varför inte 14 år? Frågan man får ställa sig är om ett längste straff skulle vara till nytta? Avskräcker det?
Under fängelsevistelsen, får buset den behandling de behöver? Ett olustigt ord, fängelsevistelsen, det ordet borde inte finnas. Vaddå vistelse? Kommer man bara dit och sitter av sin tid? Det är väl ett straff?! Eller fängelsevård, eller rörelsebegränsad rehabilitering?!
Får buset den behandling de behöver under sin rörelsebegränsade rehabilitering? Eller kommer de att, efter 2 eller 14 år i finkan, att komma ut igen. Eller kommer de ut igen för att snabbt ta sin plats i nästa artikel som "redan känd av polisen"?
2006-05-27
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar